Farmor

Fortsätter oförtrutet med mina födelsdagshyllningar, trots att jag tydligen gjorde hr Cohen 15 år yngre härom dagen. Jag får väl skylla på att jag bara passerade tv:n vid sju-tiden på morgonen medan jag plockade ihop vad jag skulle ha med mig till jobbet. För ursäkta sig måste man ju alltid.
Hur som helst, i det här fallet är jag betydligt säkrare på åldern eftersom jag hört talas om den här födelsedagen i åtminstone fem års tid. I torsdags firade nämligen min farmor en mycket efterlängtad 90-årsdag.
Vi, mina föräldrar och jag, anlände redan tidigt på morgonen till det äldreboende där hon bor med famnarna fulla med blommor och tårtor (Hela avdelningen skulle bjudas både på grädd- och smörgåstårta enligt farmors stränga order.) När vi kommer in på hennes avdelning letar vi oss fram till henne med hjälp av sången. Farmors sång. Min farmor sitter i frukostmatsalen och sjunger, för sig själv och sina medboende:
Sjung en lite sång. Det kan mången gång alla dina bördor lätta.
Är du död och kall, sjung i alla fall...
När vi kommer fram till henne sjunger vi för henne:
Jamåhonleva...
Sedan fortsätter vi att sjunga oss igenom dagen. Från Johan på snippen till nationalsången.
Min farmor har alltid sjungit. I min ägo har jag flera anteckningsböcker där hon själv har skrivit upp sångtexter. En bok är daterad i juli 1935. I livets gyllne dagar då jag en gång var ung har min farmor skrivit på första sidan. Då var hon 16 år, om jag inte har räknat fel. Undrar om hon tänkte då att hon skulle bli 90. Det måste ha känts oändligt långt borta i framtiden.
Jag är lite blankögd när jag lämnar kalaset sent på eftermiddagen. Jag som bara lipar åt Lilla Huset på Prärien. Men på "hemmet" är min pappa, hans kusin och farmor mitt uppe i historien om hur min pappa, en gång i sin ungdom, råkade cykla över en lutfisk.

Än mer än åt historien om lutfisken skrattar min farmor åt mitt "vansinniga" påstående att jag har en telefon med kamera och radio i. Så jag avstår från att försöka förklara något så absurt som Youtube. Men eftersom det mest absurda med Youtube är dess innehåll, allt finns, så spelar jag till min farmors ära Johan på snippen. Heja farmor, nu kör vi för 100!

Kommentarer

Linda sa…
UNDERBART!!!!
Skatan sa…
Så underbart. Jag med får en tår i ögonvrån. Det ääär härligt med gamla "levande" människor. Min pappa blir 97 den 2 oktober och är fortfarande i alla högsta grad levande och med. Han har inte heller nån mobil och vägrar skaffa sig "bärbar telefon" men annars ... Det är underbart att lyssna till allt de varit med om genom åren. Kramar!

Populära inlägg